2016-06-13
00:05:52
monkey business
jag har väl precis som alla andra fötts med behovet att känna samhörighet, att passa in och bli accepterad av min grupp. men så blev det icke, helvete heller, jag var för mycket att hantera redan som liten och folk ansåg mig som jävligt annorlunda, en bakterie som måste stötas bort kort och gott.
jag hade tillräckligt med intellekt för att förstå när jag inte var önskad och höll mig i bakgrunden eller på annat håll, tog strider jag ansåg viktiga och tog ofta på mig att hjälpa dem som inte klarade av mobbarnas påhopp ensamma.
någonting förändrades i mig, kanske till en så djup nivå att den blev instinktiv, jag började fan att gilla det.
att vara ensam på min egen kulle och betrakta hur resten balanserade på samma. ansåg dem vara löjliga, samtidigt som det naturliga bekäftelsebehovet successivt förtinade inom mig.
idag känner jag att något är fel när jag blir accepterad, det är för mjukt och lurvigt och problemfritt.
något är fel.
jag gör något fel.
faller i samma fack som resten.
så jag tar på mig min truckerkeps och styr skutan för egen maskin.
hejhopp.
2016-06-02
02:57:06
ventilera mera
vad fan hände?
det började med en tonårsgrabb, hiphopare, ascool och supersnygg enligt en oerfaren chipmunk.
jag ville vara lika cool, kanske inte volta runt på en studsmatta, jonglera med knivar och vägra ta av mig kepsen vid middagsbordet, men ändå cool liksom.
rappa med brytning och inte alls förstå hiphop-stilen, trots tafatta försök. nitbälte och mjukisar, hahah, jisses.
han tryckte in sina fingrar i min lilla orörda öppning, torrt och spänt och bara fucking hemskt. som jag kved, som jag protesterade, men inte sprang jag.
det var så nytt, jag visste väl inte att det skulle vara något jag också ville. det bara blev att jag låg där och stirrade på honom, som en stel fucking pinne, säkert röd som en brandbil i nyllet.
det var så självklart att han skulle få trycka in sina äckliga, cykeloljiga fingrar med svarta naglar där. jag visste inte ens hur man använde en fucking tampong, fattar du det? jag hoppas att du fucking lider idag.
tvinga mig till avsugning förökte han också, satte sig gränsle över mina tonårstuttar (aj) med knäna på mina överarmar och förde kuken mot min mun.
tack för att föräldrarna var hemma.
han knullade någon annan sen. ledsen chipmunk, men bäst var väl det.
vad hände sen då? psykopat till första pojkvän, ena sekunden älskade han mig, andra inte, han raggade på alla sina tjejkompisar och lekte player med en fucking dagbok där han beskrev sina misslyckanden. jätteosäker tjej dumpar men faller tillbaka, om och om igen i ungefär ett år. på tok för många gånger... han fick ta min oskuld och jag kom aldrig. aldrig. det kräver dedikation att pippa så mycket men inte få ut något av det, fan vad jag kämpade.
och fejkade. jag är en jävla mästare idag, kan nog lura vem som helst. men vad är det för kul med det? då pillar jag hellre på egen hand.
sen kom en jättegullig men otroligt svartsjuk, oerfaren grabb, har inget att klaga på där.
nästa hade enorma personliga problem, men ingenting i jämförelse med mina.
nästa var otrogen för att han trodde att jag var det, bra lir.
sista är för färskt för att ens orka med, men jag önskar att jag aldrig ens träffat människan.
så mycket smärta borde vara olagligt att orsaka någon. jävla svin.
♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢~
jag har en så skev självbild idag.
spärrar jag knappt ens visste om förrän dig.
mina demoner har etsat sig fast och tar ibland kontrollen, slår ned mig och slår ned dig.
jag har trott att smärtan, oron, ångesten och lögnerna på något sätt var oundvikliga.
fram tills dig.
jag blir så jävla lack, ledsen och uppgiven när jag tänker på hur mycket tid jag har slösat på idioter.
jag vågar nästan hoppas igen.
sumpar jag dig så gör jag mitt livs största misstag.
kanske behövde jag lära mig värdet av grymma människor. kanske behövde jag gå igenom allt det där för att fatta hur mycket jag inte har råd att tabba mig med dig.
kanske har vi känt varandra i typ två månader.
kanske är du den jag dör med.
jag tror det.
tack j.
det började med en tonårsgrabb, hiphopare, ascool och supersnygg enligt en oerfaren chipmunk.
jag ville vara lika cool, kanske inte volta runt på en studsmatta, jonglera med knivar och vägra ta av mig kepsen vid middagsbordet, men ändå cool liksom.
rappa med brytning och inte alls förstå hiphop-stilen, trots tafatta försök. nitbälte och mjukisar, hahah, jisses.
han tryckte in sina fingrar i min lilla orörda öppning, torrt och spänt och bara fucking hemskt. som jag kved, som jag protesterade, men inte sprang jag.
det var så nytt, jag visste väl inte att det skulle vara något jag också ville. det bara blev att jag låg där och stirrade på honom, som en stel fucking pinne, säkert röd som en brandbil i nyllet.
det var så självklart att han skulle få trycka in sina äckliga, cykeloljiga fingrar med svarta naglar där. jag visste inte ens hur man använde en fucking tampong, fattar du det? jag hoppas att du fucking lider idag.
tvinga mig till avsugning förökte han också, satte sig gränsle över mina tonårstuttar (aj) med knäna på mina överarmar och förde kuken mot min mun.
tack för att föräldrarna var hemma.
han knullade någon annan sen. ledsen chipmunk, men bäst var väl det.
vad hände sen då? psykopat till första pojkvän, ena sekunden älskade han mig, andra inte, han raggade på alla sina tjejkompisar och lekte player med en fucking dagbok där han beskrev sina misslyckanden. jätteosäker tjej dumpar men faller tillbaka, om och om igen i ungefär ett år. på tok för många gånger... han fick ta min oskuld och jag kom aldrig. aldrig. det kräver dedikation att pippa så mycket men inte få ut något av det, fan vad jag kämpade.
och fejkade. jag är en jävla mästare idag, kan nog lura vem som helst. men vad är det för kul med det? då pillar jag hellre på egen hand.
sen kom en jättegullig men otroligt svartsjuk, oerfaren grabb, har inget att klaga på där.
nästa hade enorma personliga problem, men ingenting i jämförelse med mina.
nästa var otrogen för att han trodde att jag var det, bra lir.
sista är för färskt för att ens orka med, men jag önskar att jag aldrig ens träffat människan.
så mycket smärta borde vara olagligt att orsaka någon. jävla svin.
♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢♧♤♡♢~
jag har en så skev självbild idag.
spärrar jag knappt ens visste om förrän dig.
mina demoner har etsat sig fast och tar ibland kontrollen, slår ned mig och slår ned dig.
jag har trott att smärtan, oron, ångesten och lögnerna på något sätt var oundvikliga.
fram tills dig.
jag blir så jävla lack, ledsen och uppgiven när jag tänker på hur mycket tid jag har slösat på idioter.
jag vågar nästan hoppas igen.
sumpar jag dig så gör jag mitt livs största misstag.
kanske behövde jag lära mig värdet av grymma människor. kanske behövde jag gå igenom allt det där för att fatta hur mycket jag inte har råd att tabba mig med dig.
kanske har vi känt varandra i typ två månader.
kanske är du den jag dör med.
jag tror det.
tack j.
2016-02-14
16:32:00
yaay
känner för att ha någonstans att ventilera och uttrycka vad jag vill och när jag vill utan att någon får ont i öronen, så då gör jag så. kan fan ha det som fotoalbum med om jag känner fört, because humanity. hade varit svårare om jag var en katt. gos.
så ramlade du in här så ramlade du in i en dagbok.
yaay
blogg.se', var det inte den absolut första bloggsiten?
det första jag tänkte på iaf, efter min lilla aha-upplevelse.
behövde få någonting skrivet framför mig och det var följande;
bittra människor. vem fan avgör vem som är bitter?
bortsett från de uppenbart halvt döda människorna som verkligen inte klarar av sig själva.
de där som man bara tänker "bitterkärring" om, som drar en bitter kommentar i fel stunder och gnäller och hatar på ditten och datten.
tänk om den här människan bara är jävligt insatt i just det ämnet?
kom på mig själv med att tänka just "bitterkärring" om en kommentar på fb nyss.
en vovve hade fött en stor kull, aftonbladet, lika like&view-kåta som vanligt ansåg att det var vettiga nyheter, en kvinna skriver "ja det finns för få hemlösa hundar, föd fler valpar"..
..
seriöst?
absolut vore det bättre om hundmänniskor kunde förbise sina egon och ta hand om de vovvar som redan behöver ett hem istället, (dömer inte, lär skaffa valp själv)
men måste du pinka ner sockerfesten? haha
lycklig är den som kan underhålla sig själv.
det finns en tid och en plats för allt, få kommer nog att känna att du har rätt i att dessa bebisar inte borde ha fötts, lady. du låter bara bitter.
we get your point, but go away.
sen tänkte jag såhär; tänk om hon fucking jobbar med det eller något?
tänk om hon brinner för det här och stirrar sanningen i vitögat varje dag, har sett vovvar avlas sönder, avlivas, god knows what,
tänk om hon förtvivlat försöker få kontakt med omvärlden som lik empatilösa zombies vandrade gatorna tomt stirrandes i sina mobiler?
tänk om hon bara är fucking vaken.
tänk om bittra människor i vissa fall inte är bittra alls.
ungefär som att vissa anser att feminister är bittra.
hm.
tankeställare.
jeeeeeepp.
gillar världen just nu.
tack j.
2013-04-07
22:23:46
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.
